Regeringen kan lösa tolkfrågan redan i dag, om den vill. Med anledning av justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons (S) uttalande, kör kampanjledningen repris på fjolårets inlägg där inte mindre än fyra lösningar presenteras.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har sagt att regeringen inte tänker göra någonting för att tolkarna ska få sina skyddsskäl prövade. Johansson motiverar sitt beslut med att Försvarsmakten gjorde bedömningen att tolkar som lämnades kvar, inte var i behov av skydd. Och Johansson ser ingen anledning att överpröva Försvarsmaktens beslut. Statsrådet påpekar även att lagen (regeringsformen) förhindrar regeringen från att bestämma i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. I klartext, regeringen tänker inte hjälpa tolkarna.
Men de tolkar som lämnades kvar fick inte sina skyddsskäl prövade. Den svenska statens ”lösning” var inte på plats förrän juli 2013. Därför fick bara tolkar som tjänstgjorde mellan 2013 och 2014 komma till Sverige. De tolkar som hade tjänstgjort mellan 2002-2013 fick inte sina skyddsskäl prövade och lämnades sedermera kvar i Afghanistan när Sverige avslutade ISAF-insatsen 2014.
Och detta tycks justitie- och migrationsminister Morgan Johansson inte förstå. Försvarsmaktens bedömning har bara gällt för hälften av tolkarna. Den andra halvan har inte varit föremål för någon bedömning av Försvarsmakten inom ramen för statens ”lösning”.
Vad kan regeringen då göra för att bistå tolkarna och vad finns det för lagrum som kan användas? Kampanjledningen redogör för detta genom fjolårets inlägg härnedan.
***
Från kampanjens sida har vi alltid hävdat att allt trassel omkring de afghanska tolkarna skulle kunna vara löst imorgon om regeringen bestämde sig för det. Regeringens befogenheter när det gäller att bevilja utlänningar uppehållstillstånd är nämligen betydligt större än vad den har velat påskina.
Som vi har berättat om tidigare låste sig frågan när förutvarande migrationsministern slog fast att tolkarna fick söka asyl på samma sätt som alla andra. Den gällande linjen efter det blev att till intet pris avvika från regeln om att ansökan om uppehållstillstånd endast ska sökas på svensk mark. Det är det som har orsakat allt trassel med den ”särskilda ordningen” och att frågan efter tre år ännu inte fått en rättsäker och tillfredsställande lösning.
Nu finns det dock inte mindre än fyra möjligheter med gällande lagstiftning att lösa problemet. Utlänningslagen säger:
5 kap. 2 §: ”Uppehållstillstånd skall ges till en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning).”
5 kap. 3a §: ”När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som…på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.”
5 kap. 20 §: ”Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet.”
23 kap. 3 §: ”Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall gälla i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i. Föreskrifterna får gälla utlänningars: 1. inresa och vistelse i landet…”
Läs JO-anmälan där advokaterna David Loveday och Ulf Öberg listar de aktuella lagrummen.
Den sista paragrafen är kanske den mest intressanta: ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i”. Har Sverige varit i krig? Ja, i Afghanistan. Sverige har haft 200 år av fred här hemma, men varit i krig i andra länder. Just nu är vi exempelvis i krig i Mali och Irak.
Med hjälp av 23 kap. 3 § kan regeringen således besluta att tolkarna får resa in i Sverige där de sedan kan söka asyl hos Migrationsverket på vanligt sätt. Staten har ju aldrig nekat dem att söka asyl, bara nekat dem att söka asyl medan de befinner sig i Afghanistan.
Problemet kan alltså lösas omedelbart. Regeringen kan besluta om att tolkarna får resa in i Sverige på grund av att de deltagit i ett krig som Sverige har varit indraget i. Därefter kan en helt vanlig asylprocess påbörjas.