Vi JO-anmäler Migrationsverket – Problemkalendern #22

Idag anmäler vi Migrationsverket till Justitieombudsmannen på grund av att verket i smyg har försökt påverka Migrationsdomstolen i ett fall som handlar om fyra afghanska tolkar som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har inte spelat med öppna kort. Justitieombudsmannen måste därför som oberoende part gå in och granska vad som har hänt.

Frågan om hur Sverige ska göra med de tolkar som försvarsmakten anlitade i Afghanistan under åren 2002 till 2014 har fortfarande inte kommit till ett slut. Alltjämt kämpar ett 20-tal tolkar för sin rätt att få skydd i Sverige. De kan alla visa att de har tjänstgjort för den svenska försvarsmakten och lever under hot i sitt hemland eftersom de ses som förrädare av talibanerna.

I mars i år lyckades tre av dessa tolkar få permanent uppehållstillstånd i Sverige beviljat av Migrationsdomstolen i Malmö. Domstolen menade att tolkarna hade en ”särskild anknytning” till Sverige i enlighet med utlänningslagen 5 kap. 3a §, tredje stycket, punkt 3, och Europakonventionen.

Domen gick emot Migrationsverket som upprepade gånger försökt neka tolkarna uppehållstillstånd.

Att en myndighet förlorar i en domstol är inget anmärkningsvärt i sig, om det inte vore för att verket i sista stund försökt påverka domstolen helt utanför den normala juridiska processen.

Redan i våras kunde Dagens Nyheter (10/6) rapportera att en stabjurist på Migrationsverket kommit på oanmält besök till chefsrådmannen som hade hand om målet ett par dagar innan det skulle avgöras. Stabjuristen berättade för chefsrådmannen att hon hade säkerhetsklassad information i ärendet och att SÄPO måste kopplas in innan målet avgjordes. Vilken information det rörde sig om ville hon inte avslöja och hon hade inte informerat tolkarnas advokater om att denna typ av information skulle finnas. Stabjuristen var vid tillfället inte heller verkets sakförande jurist i målet.

Migrationsverket har självt låtit utreda det inträffade. En advokatfirma fick uppdraget som konstaterade att agerandet hade varit i strid med det normala juridiska förfarandet. Men en internutredning beställd av ledningen för Migrationsverket räcker givetvis inte som granskning, utan här krävs att en oberoende part tar sig an ärendet.

Till saken hör också att Migrationsverkets generaldirektör tidigare uttalat att han anser att Migrationsdomstolens tolkning av lagen är felaktig, och han har också sagt att han inte anser att domstolens avgörande är prejudicerande (SvD 17/4 2015). Det finns därför goda skäl att tro att verkets stabjurist har agerat i överensstämmelse med generaldirektörens vilja, och att skulden för det inträffade inte ska läggas helt på en enskild tjänsteman.

Det är mycket sorgligt att frågan om de afghanska tolkarna fortsätter att vara olöst. Ytterst vilar ansvaret på regeringen. Tack vare Migrationsdomstolens avgörande från den 7 mars i år finns det lagliga möjligheter för tolkarna att få sitt behov av skydd prövat av svenska myndigheter. Men för tillfället tvistar Migrationsverket och Utrikesdepartementet om hur ärendena ska hanteras, och ingenting händer.

Samtidigt förvärras säkerhetsläget i Afghanistan för var dag som går och de tolkar som gjorde viktiga insatser för den svenska försvarsmakten riskerar att fångas in och dödas av talibanerna. Är det verkligen så här Sverige vill bli ihågkommet? Som ett land som lämnar myndighetskolleger i händerna på självutnämnda skarprättare?