Tolkfrågan i riksdagen – Problemkalendern #5

Ett genomgående problem under hela processen med att se till att tolkarna ska kunna få skydd i Sverige har varit en bristande politisk vilja och att myndigheter bollat ansvaret mellan sig, utan att själva ta ansvar. Ska de tolkar som finns kvar i Afghanistan kunna få skydd i Sverige behöver Sverige använda det lagrum som pekats ut av Migrationsdomstolen från domen den 7 mars 2016.

Är Sverige villiga att använda detta lagrum? Det visar sig vara oklart när Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman mötte justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i en interpellationsdebatt 14 juni 2016.

johansson

Grunden för frågan är att den förra regeringen tog initiativ till en ”särskild ordning” där de tolkar som var i aktiv tjänst vid årsskiftet 2013/14 valdes ut av Försvarsmakten och Migrationsverket för vidarebosättning i Sverige, alltså fick skydd på ungefär samma sätt som kvotflyktingar.

Denna ”särskilda ordning” gjorde det möjligt för dem att få skydd utan att först resa till Sverige. Problemet med den ”särskilda ordningen” är dock att den inte på något sätt hjälper de tolkar som tidigare varit anställda inom det svenska försvaret, men som slutat före årsskiftet 2013/14.

På Widmans fråga, vilka åtgärder regeringen är villiga att ta för tolkarna ska få skydd i Sverige, svarade Johansson med att berätta hur nuvarande system har fungerat: samma system som gjort att ett 20-tal av de tolkar som gått sida vid sida med svenska soldater just nu svävar i livsfara i Afghanistan.

När Allan Widman påpekade att Migrationsverket sagt att det krävs en lagändring, trots att Migrationsdomstolen gav tre tolkar permanent uppehållstillstånd 7 mars i år, svarade Johansson istället med att berätta att skulden faller på den förra borgerliga regeringen.

De flesta andra brukar anse att det ligger på de nuvarande politikernas bord att åtgärda en felaktig lagstiftning. Men den bilden verkar inte Morgan Johansson dela, åtminstone inte vad gäller de afghanska tolkarna.

Försvarsmakten anser sig hindrad av nuvarande ordning att ens pröva om de tolkar som är kvar i Afghanistan har skyddsskäl. Det ignorerar Johansson. Istället valde ministern att relativisera tolkarnas arbete och fråga om vi ska ge skydd åt vem som helst som rört sig i närheten av svensk militär. Det ska vi förstås inte och det är det heller ingen som föreslagit.

Tolkarnas arbete är att bokstavligt talat gå sida vid sida med svenska soldater. Det är därför tolkar har avlidit i attacker som riktat sig mot den svenska insatsen i Afghanistan. Det är något väsentligt annorlunda än att exempelvis leverera mat, vilket Widman påpekar. När svensk militär kommunicerat med talibaner eller sympatisörer har tolkarna stått bredvid. Den som är en fiende till den svenska försvarsmakten är också en fiende till de tolkar som bistått oss i vårt arbete. Det är därför de bör få skydd i Sverige.

Text: Henrik Hall.

En reaktion på ”Tolkfrågan i riksdagen – Problemkalendern #5”

Kommentarer inaktiverade.