Tolkfrågan 2.0 – Problemkalendern #20

Om svenska staten inte tar sig i kragen och reder ut vad som ska gälla för lokalanställda tolkar som tjänstgör med den svenska försvarsmakten, kommer vi inom kort ha en ny situation där en grupp tolkar undrar varför de inte får någon hjälp av Sverige. Sverige agerar just nu i Mali, Irak och … Afghanistan. Ja, ni läser rätt. Sverige har fortfarande trupp i Afghanistan som använder sig av lokalanställda tolkar.

Som vi har berättat om tidigare har företrädare för regeringen och myndigheterna mer än en gång förklarat att tolkfrågan är löst en gång för alla. Det var också budskapet från migrationsminister Morgan Johansson i den interpellationsdebatt som hölls i juni i år. Frågan var hanterad och avslutad. Något mer kunde inte göras.

Från kampanjledningens sida har vi frågat hur ett problem som återkommer gång på gång kan vara löst, och vi vill varna för att även om regeringen verkligen tycker att den har gjort allt som står i dess makt och att vi som bråkar om saken skulle vara gnälliga, kommer problemet att återkomma om staten aldrig bestämmer sig för vad som ska gälla.

Den ”lösning” som regeringen stöder sig på (som alltså lämnade hälften av tolkarna i sticket) är en tillfällig konstruktion som man kallade för ”den särskilda ordningen”. Regeringen tillsatte en arbetsgrupp bestående av justitiedepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet, Migrationsverket och Försvarsmakten. Den fick i uppdrag att ”lösa” problemet men inte att skapa en fast ordning för hur Sverige ska bistå lokalanställd personal.

När nu Sverige har trupp i extremt farliga områden som Mali och Irak, och återigen är beroende av lokaltolkar och annan lokalt anställd personal, lär därför tolkfrågan komma tillbaks. Ironiskt nog fortsätter också Sverige att anställa tolkar i Afghanistan eftersom vi deltar i ISAF:s efterföljare Resolute Support Mission. Vi håller alltså just nu på med att fylla på med ännu några afghanska tolkar som kan komma att behöva hjälp.

Frågan har diskuterats av Veteranutredningen som leddes av Allan Widman (L). Här är förslaget att Sverige behöver en permanent ordning för hur vi ska ta hand om lokalanställd personal.

SOU 2014:27, s. 488.

Förslaget är alltså att Sverige ska ta ett arbetsgivaransvar även för sin lokalanställda personal. Det kan tyckas rimligt för ett land som är noga med att kräva ansvarstagande arbetsgivare. Men hur ska det gå till? Hur ska regeringen kunna lägga ett förslag som säger att myndigheterna måste ta ansvar för lokalanställd personal när den inte vill ta sitt arbetsgivaransvar för de tolkar som Sverige redan har haft i tjänst?