Tolkbrist men afghantolkar inte del av lösning – Problemkalendern #10

Det råder stor tolkbrist i Sverige på grund av rådande migrationskris. Regeringen vill därför införa ett snabbspår för utbildning av kontakttolkar, rapporterade Sveriges Radio i Ekots söndagsreportage.

I reportaget understryker gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic allvaret i frågan: ”Utbildningen ska kortas så att vi kan få fler kontakttolkar på kortare tid eftersom efterfrågan är så himla stor.”

Det är bra att regeringen nu sent omsider försöker lösa tolkbristen, något som troligtvis äventyrat patientsäkerheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Men varför säger regeringen ingenting om lokaltolkarna i Afghanistan? Det finns ett 20-tal tolkar i behov av skydd efter tjänstgöring med den svenska försvarsmakten. Varför tar inte regeringen tillfället i akt att dels säkerställa tolkarnas fri- och rättigheter, dels sätta tolkarna i arbete för att avhjälpa rådande migrationskris?

Vet inte den ena handen vad den andra gör?

För två dagar sedan publicerade Migrationsverket en färsk sammanställning på antalet asylsökande i Sverige över en sju dagars period, fördelat på nationalitet.

Screen Shot 2015-12-09 at 14.17.45
Antal asylsökande i Sverige mellan 1-7/12.

Av de 4721 individerna som sökte asyl under perioden var 43 procent från Afghanistan (2021 individer).

Bland de 4721 som ansökte om asyl var 1237 ensamkommande barn.

Antalet asylsökande ensamkommande barn i Sverige mellan 1-7/12

Andelen asylsökande ensamkommande barn från Afghanistan motsvarade 81 procent under nämnd period, vilket är 999 individer.

Det finns med andra ord ett högst påtagligt behov av kunskaper i dari som lokaltolkarna i Afghanistan kan tillgodose. Regeringen har möjlighet att både säkra tolkarnas skyddsbehov och underlätta ärendehanteringen för både Migrationsverket och de asylsökande som har svårigheter att kommunicera med myndighetspersonal och sjukvårdsinrättningar.

Regeringen kan dessutom åberopa 2 Kap. 4§ i Utlänningslagen som beskriver hur en utlänning kan erbjudas uppehållstillstånd i Sverige om förvärvsarbete kan garanteras på förhand. Tillsammans med det nämnda lagstödet har regeringen fem möjliga sätt att bistå tolkarna med gällande lagstiftning.

Ett 20-tolkar är i behov av skydd på grund av tjänstgöring tillsammans med den svenska försvarsmakten i Afghanistan. Regeringen har meddelat att det råder tolkbrist i landet och att åtgärder behöver vidtas. Samtidigt kommer alltså en överhängande majoritet ensamkommande barn (81 procent) och ett stort antal asylsökande (43 procent) från Afghanistan. Genom att bistå tolkarna – på något av fem redovisade sätt – kan regeringen säkra tolkarnas lagstadgade rättigheter enligt Europakonvention och bistå samhället i pågående migrationskris genom att sätta dem i arbete. Det underlättar både tolkarnas integration i Sverige och asylsökandes, där många kommer från just Afghanistan.

Regeringen, vändning hitåt. Agera!

En reaktion på “Tolkbrist men afghantolkar inte del av lösning – Problemkalendern #10”

Kommentarer inaktiverade.