”Motståndsrörelsen finns överallt”. Tolken Abdul berättar – Problemkalendern #14

 Vi presenterar ytterligare en av tolkarna som inte fått någon hjälp av svenska staten. Abdul slutade sitt arbete för den svenska försvarsmakten 2010 och kom därför inte att omfattas av den ”särskilda ordningen”, eftersom den endast fick gälla för de tolkar som varit i tjänst efter mitten på 2013.

Kan du säga någonting om dig själv? Hur gammal är du? Har du familj? Var bor du?

Mitt namn är Abdul Khaliq ”Shams”. Jag är ingenjör och tog examen vid fakulteten för ingenjörsvetenskaper i Jawzjan-provinsen i Afghanistan 2007. Jag är född 1993 och är 33 år gammal. Jag är uppväxt i en utbildad familj. Min far är ingenjör och arbetar med utvinning av naturresurser i Jawzjan-provinsen och min mor är hemmafru.

Abdul tolkar åt en svensk officer.

Jag gifte mig 9 april 2009 och har fyra barn, tre döttrar och en son. Min äldsta dotter är sex år och har börjat första klass. Jag bor i Chiramgar Khana i Sherbergan city/Jawzjan provinsen/Afghanistan.

När jag gifte mig arbetade jag med de svenska styrkorna i provinskontoret i Sherbergan (PO Sherbergan). Mina (svenska) kolleger deltog i bröllopsfesten och jag bär detta minne med mig. Jag har också filmer och bilder.

När arbetade du för den svenska försvarsmakten? Vad gjorde du för försvarsmakten?

Jag började mitt arbete den 5 december 2007 kl. 08:00 i Camp Northern Light i Mazar-e-Sharif och chefstolken kom att skicka mig till provinskontoret i Sherbergan när jag fått kunskap om det militära läget. Jag började mitt arbete med det mobila observationsteamet Gulf (MOT G) under FS 14 som arbetade i två distrikt i av Sherbergan city (Qush Tepa och Darzab). Jag arbetade som tolk för de svenska styrkorna och deltog i alla möten som dessa genomförde.

Jag var som en maskin. Jag tolkade alla anföranden vid möten som OCCP-möten, säkerhetsmöten för provinsen och polistubildning. Från dari till engelska och från engelska till dari. Samtidigt skrev jag rapporter från mötena och översatte brev från dari till engelska, och ibland översatte jag polisens utbildningsprogram.

En av mina viktigare uppgifter var att alltid vara med det mobila observationsteamet, särskilt befälet, när det var ute på någon operation, patrullerade eller gjorde andra saker som handlade eller var på skjutbanan.

Vad arbetar du med nu?

När jag lämnade de svenska styrkorna, vilket jag gjorde i september 2010, gjorde jag det på grund av att min far var allvarligt sjuk. Jag var tvungen att åka med honom till Indien två gånger för hans behandling. Vid det tillfället kunde inte min bror försörja familjen.

Efter mitt avsked var jag arbetslös i tre månader men jag har arbetat med engelskaundervisning tidigare innan jag började arbeta för svenska försvarsmakten. Sedan sökte jag jobb hos en NGO som heter Action Aid Afghanistan.

Jag rekryterades som programansvarig för organisationen i Khawaja Do Koh, som är ett distrikt i Sherbergan. Jag arbetade här fram till 7 februari 2015. Jag var tvungen att säga upp mig från detta jobb på grund av hotbrev som jag hade fått av motståndsrörelsen. Folk i distriktet hade känt igen mig från PRT-tiden (dvs. ISAF-tiden) när MOT Y (mobilt observationsteam) arbetade i detta distrikt och jag hade rest med dem många gånger.

Jag var sedan arbetslös i två månader men fann ett jobb hos Welthungerhilfe, en tysk NGO som arbetar i Sherbergan. Jag arbetar fortfarande i denna NGO men bara i centrala staden, inte utanför.

Hur är situationen i Afghanistan just nu? Hur är situationen för dig och din familj?

Ja, det borde vara tydligt för alla hur situationen är Afghanistan genom medierna. Det blir sämre dag för dag, utom för motståndsrörelsen. De politiska partierna skapar också problem.

Det finns flera partier i Afghanistan men två eller tre av dem är mer kända som Junbish som leds av general Dostum och Jameyat som leds av Atta Muhammad Noor, guvernören i Balkh-provinsen. De är i konflikt med varandra och ibland samarbetare de med motståndsrörelsen för att misskreditera varandra. Situationen i Afghanistan är mycket dålig särskilt i den region vi bor i och motståndsrörelsen expanderar.

Har du någonsin tagit emot hot från motståndsmän på grund av ditt arbete för den svenska försvarsmakten? Tror du att motståndsmännen kommer att försöka mörda dig om de ges chansen?

Ja, jag har mottagit tre hotbrev fram tills nu inklusive flera telefonsamtal från olika medlemmar av motståndsrörelsen som är aktiv i Qush Tepa, Darzab och Khawaja Do Koh.

Nyligen fick jag ett från det distrikt i Balkh där jag arbetade med ett MOT. Chefen för  Community Development Council som vi arbetade med under PRT-tiden hade blivit ledare i motståndsrörelsen. Han har skickat hotbrev till mig på grund av att jag har arbetat med den svenska armén. Han kallar mig agent för de otrogna utlänningarna och har sagt att jag ska dömas enligt mujaheddins lagar.

Ja, utan tvekan, om motståndsrörelsen får chansen kommer de att döda hela min familj, inte bara mig, på grund av att jag enligt dem inte är en muslim längre då jag har samarbetat med otrogna utlänningar. De säger att de fortfarande tror att jag är en agent för Sverige och Finland.

Skulle det vara möjligt för dig att flytta till ett annat ställe i Afghanistan och vara säker där?

Ja, det är möjligt men endast för en kortare tid eftersom motståndsrörelsen finns överallt. I vissa delar är de färre, i andra delar fler. Vi skulle vara säkra ett tag men inte länge eftersom motståndsrörelsen har kontakter och stödjer varandra. Därtill finns ett annat viktigt problem och det är att det finns väldigt få jobb i Afghanistan. Om jag flyttar från denna provins till andra provinser i Afghanistan kommer jag att få svårt att få jobb. Därför kämpar jag med mitt liv här i Jawzjan, men om jag ser att situationen försämrats får jag bo på annan ort som jag gjorde för ett tag sedan.

Säkerhetssituationen blev allvarligt sämre under 2015 och jag har bott ett par dagar i månaden på annat ställe.

Har du tagit emot någon hjälp av de svenska myndigheterna?

Tyvärr inte, jag har bara kommunicerat med er. Det är ni som har uppmuntrat oss genom era e-mail och artiklar, och fått oss att inte tappa modet.

Har du kontaktat svenska ambassaden i Kabul för att ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige?

Vid ett tillfälle gick jag till svenska ambassaden i Kabul för att kunna prata med någon, men ingen tog emot mig och säkerhetsvakterna vill inte släppa in mig. De svarade att jag behövde boka tid för ett besök. Det är svårt att få tala med någon på ambassaden utan en förbokad tid. Jag berättade för vakterna att jag arbetat för Sverige och bad dem släppa in mig eller åtminstone få tala med någon genom grinden. När de inte ville göra det blev jag besviken och åkte hem till Jawzjan igen.

Är det din önskan att få komma till Sverige?

Ja, om det är möjligt. Jag har inte tappat hoppet. Jag försöker komma på ett sätt att ta mig till Sverige. Jag skulle sälja mitt hus för att skaffa pengar för att resa till Sverige, och resa på vilket riskfyllt sätt som helst, för vad ska jag göra? Det finns inget sätt att komma till Sverige på ett säkert sätt.

Vad skulle du vilja arbeta med om du kommer till Sverige? Vad har du för utbildning? Vad har du arbetat med i Afghanistan?

Jag kan lite svenska och jag är säker på att om jag får en sexmånaders kurs ska jag kunna hitta något jobb.

Som jag nämnde har jag varit lärare i engelska under en längre tid och har en examen från fakulteten för ingenjörsvetenskaper, och jag har arbetat med olika internationella NGO:er som programansvarig, chefsinstruktör, kassör, HR-assistent och programkoordinator.

Jag är också expert på DRR (disaster risk reduction). Jag har tagit specialistkurser och genomfört två mindre DRR-projekt i vår region i Afghanistan.

Det korta svaret är: ”Inget är svårt för den som är villig”.

En reaktion på “”Motståndsrörelsen finns överallt”. Tolken Abdul berättar – Problemkalendern #14”

Kommentarer inaktiverade.