Migrationsverket försökte påverka domstolen i smyg – Problemkalendern #3

Hur mycket kan ett statligt verk egentligen engagera sig i ett – eller flera – enskilda ärenden innan engagemanget i sig går över gränsen?

Migrationsverkets hantering av tolkfrågan under åren har tidvis framstått som smått absurd. Men fullt hur märklig verket och enskilda medarbetare hanterat ärendena framkom först i höstas, när en utredning av en hög tjänstemans agerande i tolkarnas ärende avslutades. Själva utredningen ska vi återkomma till, men den visar tydligt att tjänstemän vid Migrationsverket har försökt påverka den för tolkarna avgörande domen i Migrationsdomstolen.

Den 10 juni i år kunde DN rapportera att en högt uppsatt tjänsteman på Migrationsverket personligen sökt upp chefsrådmannen vid Migrationsdomstolen för att lämna information om tre av ärendena som var uppe för avgörande. Detta trots att hon, enligt internutredningen och av skäl vi återkommer till, över huvud taget inte hade som arbetsuppgift att arbeta operativt.

Hon meddelade också att säkerhetspolisen måste kopplas in för att göra en prövning om huruvida målen borde betraktas som ett säkerhetsärende. Varför så skulle ske uppgav hon dock inte, och vilken typ av information hon ville lämna framgår inte av den utredning som sedan genomfördes, men handlandet i sig är anmärkningsvärt.

Informell kontakt mellan Migrationsdomstolen och Migrationsverket förekommer i princip inte, annat än i frågor om exempelvis anstånd och komplettering under pågående handläggning.

Det är också ”högst ovanligt” – juridiska för i princip aldrig förekommande – att det vid pågående mål uppkommer frågor om huruvida ett ärende borde tas som säkerhetsärende. Skulle så ändå ske lämnar Migrationsverkets processförare – vilket den aktuella tjänstemannen alltså inte var – per telefon eller i skrift information om att ärendet föredragits eller väntar på föredragning hos säkerhetspolisen.

Den vanliga ordningen är att Migrationsverket utreder sitt ärende och sedan åberopar denna utredning inför domstolen – snarare än att över en kopp kaffe på domarens kammare upplyser domstolen om vilken utredning domstolen borde inhämta.

Samma höga tjänsteman har också kontaktat flera av Sveriges utlandsbeskickningar i ärendet. Hon har mailledes bett migrationsombudsmän stationerade i New Delhi och Berlin att få vissa frågor utredda och att konstaterat hon ”inte är intresserad av skyddsskäl mot AF eller specifika händelser”. Beslutsfattaren i ärendet ska i samma konversation skrivit att tolkarna sökte uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige varför asylskäl inte skulle utredas för tillfället men att deras insats som tolkar behövde utredas ordentligt.

Varför den berörda tjänstemannen och därigenom Migrationsverket avvikit från praxis i just fallet med tolkarna vet vi inte, inte heller framgår det på något tillfredsställande sett i den utredning vi återkommer till. Men nog är det ett anmärkningsvärt agerande från en svensk myndighet, i ett ärende som rör människor som riskerat sina liv i tjänst för Sverige.

Text: Amanda Wollstad.

En reaktion på “Migrationsverket försökte påverka domstolen i smyg – Problemkalendern #3”

Kommentarer inaktiverade.