Migrationsverket erkänner fel om de afghanska tolkarna – Problemkalendern #7

I lördags skrev vi om hur Migrationsverket genom en högt uppsatt tjänsteman försökt påverka Migrationsdomstolen inför den vägledande dom som avkunnades i våras. Tjänstemannen, en stabsjurist vid verket, har sedan ett ombud för tolkarna slog larm utretts för tjänstefel och jäv.

hedebris

Något tjänstefel eller jäv i juridisk mening föreligger inte enligt utredningen, men den blottlägger ändå uppenbara brister i hanteringen av ärendena.

Värt att understryka är att utredningen genomfördes av en advokatbyrå anlitad av Migrationsverket och uttryckligen bara rör den enskilda tjänstemannens agerande. Huruvida problemet ligger högre än hos den enskilda juristen berörs alltså inte.

Den utpekade stabsjuristen var i sin dåvarande yrkesroll vid Migrationsverket handläggare för ett antal ärenden rörande tolkarna i början på 2014. Redan då väckte ett av tolkarnas juridiska ombud frågan om jäv, men Migrationsverket beslutade att hon skulle fortsatte handlägga ärendena. Beslut fattades, överklagades och återförvisades. Nya avslagsbeslut fattades, och samma stabsjurist deltog i slutberedningarna.

I mars 2016 skickade en av advokaterna som företräder tolkarna ett mail till Migrationsverkets generaldirektör och chefsjurist. Det hade kommit till hans kännedom att stabsjuristen oanmält besökt Migrationsdomstolen för att lämna information i tre av målen rörande hans klienter och att hon, trots försäkran om att så inte skulle ske efter den jävsanmälan som tidigare riktats mot henne, hade arbetat med ärendena. Advokaten avslöjade också att stabsjuristen hade instruerat Sveriges utlandsbeskickningar att inte utreda hans klienters individuella händelser eller skyddsbehov.

Att stabsjuristen inte skulle handlägga ärendena, och blivit informerad om att så var fallet, framgår tydligt av det svar ombudet mottog från Migrationsverkets chefsjurist. Att handlägga ärenden ingick helt enkelt inte i hennes arbetsuppgifter längre. Enbart på begäran från den operativa verksamheten bör en stabsjurist delta med rådgivning i ärenden. För att delta som beslutsfattare i operativa ärenden ska stabsjuristen erhålla särskild delegation från myndigheten i varje enskilt fall.

I det aktuella ärendet har inget sådant tillstånd givits, tvärt om har stabsjuristen uppmanats att ”hålla sig undan ärendena” av sina chefer, som dock menar att hon fick ”svara på frågor”.

Inte heller ingick inblandning i operativ verksamhet i hennes arbetsuppgifter när hon deltog i slutberedningen av ärendena efter den första omgången överklaganden 2014. Ändå har hon alltså uppenbarligen varit inblandad i ärendena, och kontaktat såväl Migrationsdomstolen som med svenska beskickningar i New Delhi, Berlin och Aten.

Något tillfredsställande svar till stabsjuristens agerande, som konstateras märkligt och i flera fall direkt olämpligt om än inte juridiska klandervärt, ges aldrig.

Utredningen funderar om hennes nitiska sätt och tendenser att ta ett mycket operativt intresse i de ärenden som passerar hennes enhet spelar in. Man konstaterar att hon haft en mycket tydlig uppfattning om hur Migrationsverket borde agera i frågan, en uppfattning som strider mot den bedömning Migrationsdomstolen gjorde när målet först återförvisades. Dessutom medges det att hennes roll och befogenheter kan ha framstått som något oklara, några skriftliga arbetsinstruktioner för hennes tjänst finns efter senaste omorganisationen inte.

Skriftliga instruktioner för stabsjuristerna sägs vara på väg. Låt oss hoppas att det är tillräckligt för att Migrationsverket ska börja agera sakligt och professionellt i tolkarnas ärenden.

Text: Amanda Wollstad