Fem frågor till Migrationsverket och Försvarsmakten

Den 5 april ska försvarsutskottet i riksdagen träffa Migrationsverket och Försvarsmakten för att informera sig om situationen för de lokaltolkar som arbetade för de svenska styrkorna i Afghanistan.

Med anledning av den dom som kom 7 mars och som nu vunnit laga kraft har situationen förändrats. Migrationsdomstolen beviljade uppehållstillstånd för tre tolkar i strid mot Migrationsverkets uppfattning. Domen förändrar den juridiska spelplanen och kräver att både Migrationsverket och Försvarsmakten ändrar på tidigare fattade beslut.

Kampanjledningen har skickat ett antal frågor till ledamöterna i försvarsutskottet som bör ställas till myndigheterna.

1. Med tanke på att den ”särskilda ordningen” som skulle ordna så att de tolkar som var i behov av skydd fick komma till Sverige som kvotflyktingar har anmälts till JO, anser ni den vara rättssäker?

Den ”särskilda ordningen”, även kallat ”särskilda förfarandet” tillkom 2013 efter att tolkarnas situation uppmärksammats i medierna. Tanken var att Försvarsmakten skulle intervjua alla tolkar och andra lokalanställda för att undersöka deras behov av skydd. Därefter skulle de som behövde skydd tas till Sverige via UNHCR och kvotflyktingprogrammet. Denna process avslutades sommaren 2014.

När Migrationsverket och Försvarsmakten förklarade att den sista tolken var på plats i Sverige visade det sig att det fanns ytterligare ca 20 tolkar som undrade varför de inte fick erbjudande om att komma till Sverige.

Därefter har en juridisk process pågått där advokaterna David Loveday och Ulf Öberg företrätt ett par av de tolkar som inte fick komma med i den ”särskilda ordningen”. Det är denna process som har lett fram till att ärendet JO-anmäldes.

Läs mer:

Detta har hänt
http://tolkarna.se/detta-har-hant-2/

JO-anmälan
http://tolkarna.se/jo-anmalan/

Inga beslut förklaras
http://tolkarna.se/inga-beslut-forklaras-problemkalendern-5/

2. Hur många lokaltolkar har Försvarsmakten haft i sin tjänst i Afghanistan mellan åren 2002 och 2014? Har Försvarsmakten genomfört säkerhetsgranskning av alla dessa?

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen försäkrat att alla tolkar har fått genomgå säkerhetsprövningar. Trots detta har ledningen för kampanjen ”Tolkarna” gång på gång visat att detta inte stämmer. Även oberoende journalister har visat samma sak. Det kan därför omöjligen vara så att Försvarsmakten har varit i kontakt med alla tolkar.

Läs mer:

Fyra exempel på hur försvarsmakten har gjort fel
http://tolkarna.se/fyra-exempel-pa-hur-forsvarsmakten-har-gjort-fel/

Afghansk tolk: Jag är trött på min situation
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6384662

Försvarsministern kommenterar tolkfrågan på Folk och försvar
http://tolkarna.se/forsvarsministern-kommenterar-tolkfragan-pa-folk-forsvar/

Möt Nasrin, den kvinnliga tolken som Sverige inte vill hjälpa
http://tolkarna.se/mot-nasrin-den-kvinnliga-tolken-som-sverige-inte-vill-hjalpa-problemkalendern-23/

3. Migrationsdomstolen har i en dom daterad den 7 mars 2016 beslutat att tre tolkar har rätt till permanent uppehållstillstånd med hänvisning till Europakonventionen och 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen. Kommer denna dom att vara vägledande för Migrationsverket när myndigheten bedömer nya ansökningar om uppehållstillstånd?

Redan hösten 2014 konstaterade Migrationsdomstolen i en dom att Europakonventionen och 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen var lagrum som Migrationsverket var tvunget att ta hänsyn till. En sökande hade överklagat Migrationsverkets avslag och domstolen beslöt att återförvisa ärendet till Migrationsverket igen.

När verket återkom med ett nytt avslag överklagades det igen och denna gång biföll Migrationsdomstolen överklagandet. I domen kritiserade domstolen Migrationsverket och menade att verket agerat i strid mot domstolens tidigare anvisningar.

Läs mer:

Europakonventionen gäller för tolkarna
http://tolkarna.se/europakonventionen-galler-for-tolkarna-problemkalendern-11/

Ägnar sig migrationsverket åt domstolstrots?
http://tolkarna.se/agnar-sig-migrationsverket-at-domstolstrots-problemkalendern-12/

4. Den som söker uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har rätt att lämna in sin ansökan på ambassaden i det land hon eller han befinner sig. Kommer Migrationsverket att acceptera att ansökningar om uppehållstillstånd lämnas in på svenska ambassaden i Kabul?

Asyl kan inte sökas på en svensk ambassad. Däremot är det möjligt att ansöka om andra former av uppehållstillstånd. Av Migrationsverkets egna föreskrifter framgår att ansökan om uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen får lämnas in på ambassaden i Kabul.

Tidigare har Försvarsmakten gått ut med felaktiga uppgifter om att tolkarna måste söka sig till tredje land och där skriva in sig som flyktingar hos UNHCR. Konsekvensen har blivit att tolkarna gjort riskfyllda resor till andra länder förgäves, där vissa tolkar frihetsberövats i väntan på utvisning tillbaka till Afghanistan.

Migrationsverket har därtill även instruerat sina tjänstemän samt UD om att de inte får beakta tolkarnas skyddsskäl, trots att myndigheterna uppmanat tolkarna att söka sig till tredje land för att där kunna söka skydd som kvotflykingar.

Läs mer:

Tjänstemän instrueras att inte fråga om hoten
http://www.dn.se/arkiv/dn-nyheter/tjansteman-instrueras-att-inte-fraga-om-hoten

Myndigheterna motarbetar varandra
http://tolkarna.se/myndigheter-fortsatter-motarbeta-varann-problemkalendern-16/

Tolken som blev fängslad och deporterad
http://tolkarna.se/tolken-som-blev-fangslad-och-deporterad-problemkalendern-8/

Försvarsmakten försåg tolkarna med felaktig information
http://tolkarna.se/problemkalendern-dag2/

5. Givet att Migrationsverket accepterar domen från den 7 mars i år, kommer myndigheten att medverka till att tolkarna får tillgång till rättshjälp?

Migrationsdomstolens dom från 7 mars 2016 visar att tolkarna har rätt till skydd i Sverige, inte såsom asylsökande, utan med hänvisning till Europakonventionen och 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen. Med tanke på hur svårt det har varit för tolkarna att få gehör för sin sak och de många felaktigheter som myndigheterna har gjort är det rimligt att staten står för deras rättshjälp. Staten har agerat fel och borde därför nu göra vad som står i dess makt att rätta till sina misstag.

Läs mer:

Därför behöver tolkarna rättshjälp
http://tolkarna.se/darfor-behover-tolkarna-advokathjalp-problemkalendern-20/

Myndigheterna vill inte erkänna tolkarnas juridiska ombud
http://tolkarna.se/myndigheterna-vill-inte-erkanna-tolkarnas-juridiska-ombud-problemkalendern-19/