Den vägledande domen – Problemkalendern #2

Kampanjens viktigaste framsteg under 2016 var den dom som Migrationsdomstolen avkunnade den 7 mars. Domstolen gav då tre av de afghanska tolkarna uppehållstillstånd i Sverige. Domstolen gick helt på advokaternas linje och menade att Europakonventionen tillsammans med utlänningslagen 5 kap. 3 a § tredje stycket var tillämplig.

Domen är lagakraftvunnen. Migrationsverket, som förlorade, hade möjligheten att överklaga, men gjorde inte det. Det är därför som vi menar att myndigheterna har accepterat hur lagen ska tolkas. Migrationsdomstolen är inte en prejudicerande instans, men den som tiger samtycker, och Migrationsverket har inte klagat på domstolens beslut.

Domen bryter ny mark när det gäller hur utlänningslagen och Europakonventionen ska tolkas. Ansvariga för den framgångsrika juridiska processen har advokaterna Ulf Öberg och David Loveday varit. Allt började som ett projekt där de arbetade pro bono, men efter ett tag behövdes ekonomisk förstärkning. Det var för att kunna fullfölja den juridiska processen som pengar samlades in.

Kom pengarna till nytta? Betyder domen något? Utan tvekan är domen en vattendelare. Som vi har berättat om många gånger har de svenska myndigheterna varit ovanligt omedgörliga i frågan om de afghanska tolkarna. In i det sista vägrade Migrationsverket erkänna att Europakonventionen hade relevans. Det var därför som domstolen till sist körde över verket.

Ärendet hade tidigare varit föremål för prövning i domstolen, och då hade domstolen återförvisat ärendet till Migrationsverket. Även Migrationsöverdomstolen hade gjort det. Beskedet från båda domstolarna hade varit samstämmigt. Verket skulle ta hänsyn till Europakonventionen.

När Migrationsverket ändå inte gjorde det blev Migrationsdomstolen kort sagt förbannad och visade var skåpet skulle stå. I sin dom skrev man i för jurister mycket skarpa ordlag.

Ur Migrationsdomstolens dom.
Ur Migrationsdomstolens dom.

Det är sällan en domstol läxar upp en myndighet på detta sätt. Vad som då inte var känt för allmänheten, men som kom att bli det ett par månader senare, var att en hög tjänsteman på Migrationsverket varit och försökt påverka domstolen i smyg. Mer om denna märkliga händelse kommer i morgondagens inlägg.

Varför är då domen så betydelsefull? Jo, det har att göra med 5 kap. 3 a § tredje stycket i utlänningslagen. Här står det att om en person har ”särskild anknytning” till Sverige kan han ansöka om uppehållstillstånd. Och domstolen menar att Europakonventionen ska förstås så att tolkarna har haft en särskild anknytning till Sverige. Domstolen menar att Sverige är skyldigt att skydda tolkarnas liv.

De aktuella paragraferna är inte de som vanliga asylsökande åberopar. Därför kan tolkarna med denna dom som stöd ansöka om uppehållstillstånd på ambassaden i Kabul. Vanliga asylsökande kan inte göra det.

Tyvärr vill dock Utrikesdepartementet ändå inte ta emot några ansökningar. UD tvärvägrar. Det är anmärkningsvärt men dessvärre typiskt för hur staten har agerat i den här frågan allt från första början. Vi kommer att återkomma till UD:s vägran att hantera migrationsfrågor och det gräl som har utbrutit mellan UD och Migrationsverket.

Det finns mycket intressant juridik att nörda ned sig i för den som är lagd åt det hållet. Domar och beslut finns att läsa på denna sida.